Kwame Nkrumah – excerpter

Följande artikel är en översättning utav Kwame Nkrumahs I speak of Freedom: A statment of African Ideology. Inom en snar framtid kommer en längre artikel om Nkrumahs liv, livsgärning och vilket tankegods som ännu idag är aktuellt respektive daterat.
Det skall sägas att I speak of Freedom utifrån vår samtid och våra perspektiv ter sig utopisk. Med upplösningen av Jugoslavien och sovjetunionen  på 1990-talet samt att det ifrån flera europeiska länder hörs krav på utträde från EU färskt i minnet blir Nkrumahs vision nästintill surrealistisk. Det förändrar inte det faktum att I speak of Freedom: A Statment of African Ideology utgör ett intressant tidsdokument.

To fling my arms wide
In some place of the sun,
To whirl and to dance
Till the white day is done.
Then rest at cool evening
Beneath a tall tree
While night comes on gently,
Dark like me—
That is my dream!

To fling my arms wide
In the face of the sun,
Dance! Whirl! Whirl!
Till the quick day is done.
Rest at pale evening . . .
A tall, slim tree . . .
Night coming tenderly
Black like me.
– Langston Hughes, Dream Variation

Under århundraden har den afrikanska kontinenten dominerats av européer. Den ”vite mannen” har gjort anspråk på rätten att härska över, och bli åtlydd av icke-vita under förevändning om en kallelse att ”civilisera” Afrika.
Under denna täckmantel har européer plundrat kontinenten på ofantliga rikedomar och vållat afrikanerna ofattbara lidanden. Mot bakgrund av denna tragiska historia måste vi nu vara beredda att begrava de obehagliga minnena av det som varit och blicka mot framtiden. Allt vi begär av de forna kolonialmakterna är att med hjälp av deras goda vilja och samarbete rätta till tidigare begångna misstag och orättvisor samt deras samtycke till de afrikanska koloniernas självständighet? Det är uppenbart att vi måste finna en afrikansk lösning på våra problem och att detta kan åstadkommas enbart genom afrikansk enighet. Ett splittrat Afrika gör oss svaga; enade kan Afrika bli en av de starkaste krafterna för gott i världen.

Trots att de flesta afrikaner är fattiga har kontinenten en potential för enorm rikedom. afrikanska mineralresurser, vilka exploateras av utländskt kapital och enbart berikar utländska investerare, omfattar guld, diamanter, uran och petroleum. Våra skogar rymmer några av de mest värdefulla träslag som står att finna. Våra grödor inkluderar kakao, kaffe, gummi, tobak och bomull. I fråga om makt och inflytande, vilket är en viktig faktor i all ekonomisk tillväxt, finns 40 % av världens potentiella vattenkraft i Afrika vilket kan jämföras med ca 10% i Europa respektive 13% i Nordamerika. Trots detta är endast 1% av Afrikas vattenkraft ännu exploaterad. Detta är en av anledningarna till paradoxen i Afrika: fattigdom trots tillgångar, resursbrist mitt i ett överflöd.
Aldrig tidigare har ett folk haft möjligheten inom räckhåll att utveckla en kontinent med så många rikedomar. Afrikas självständiga stater, vissa potentiellt rika, andra fattiga,har individuellt små möjligheter att göra särskilt mycket för sina invånare. Men tillsammans, genom ömsesidigt samarbete, kan de åstadkomma mycket. Men den ekonomiska uppbyggnaden av kontinenten måste planeras och bedrivas utifrån ett helhetsperspektiv. Ett löst sammansatt förbund utformat enbart för ekonomiskt samarbete skulle inte förmå att tillhandahålla tillräcklig enighet för det avsedda ändamålet. Endast en stark politisk union kan få en fullständig och effektiv utveckling av våra naturresurser till stånd, vilken kan komma vårt folk tillgodo.
Den politiska situationen i Afrika är på samma gång uppmuntrande och oroande. Det är uppmuntrande att se så många nya flaggor hissas och ersätta de gamla; det är oroande att se så många länder av varierande storlek och i varierande grad av utveckling, svaga och i vissa fall nästan hjälplösa. Om detta förskräckliga tillstånd av fragmentering tillåts fortsätta kan det mycket väl få katastrofala följder för oss alla. För närvarande existerar 28 stater i Afrika undantaget den Sydafrikanska Unionen och de länder som ännu inte är fria. Inte mindre än 9 av dessa länder har en befolkning som understiger 3 miljoner. Kan vi på allvar tro att kolonialmakterna betraktade dessa länder som självständiga och livskraftiga stater? Varje afrikan kan med fördel studera exemplet Sydamerika som har lika stora, om inte större, tillgångar som Nordamerika  men som trots detta förblir svagt och beroende av utländska intressen.

Kritikerna av tankarna på en Afrikansk union hänvisar ofta till de stora skillnaderna i kultur, språk och och uppfattningar som finns i olika delar av Afrika. Detta är sant men det grundläggande faktum att vi alla är afrikaner och att vi har ett gemensamt intresse av ett självständigt Afrika kvarstår. De svårigheter som skillnaderna i språk, kultur och skilda politiska system utgör är inte oöverstigliga. Om vi är överens om behovet av politisk enighet föds viljan att skapa detsamma och där det finns en vilja, finns en möjlighet. De nuvarande ledarna i Afrika har redan visat en påfallande villighet att rådgöra med varandra. Afrikanerna har i sanning börjat tänka i termer av Afrika som kontinent. De inser att de har mycket gemensamt, sitt historiska förflutna, sina nuvarande problem och sina förhoppningar om framtiden. Föreställningar om att Afrika ännu inte är moget att överväga en politisk union är att kringgå fakta och att ignorera realiteten i dagens Afrika.

Det viktigaste bidrag som Afrika skulle kunna ge för freden i världen är att undvika alla de inneboende faror som oenighet medför genom att skapa en politisk union, som, om den fungerar, kan tjäna som ett gott exempel i en söndrad värld. En union av Afrikanska stater kan mer effektivt framhäva den afrikanska personligheten. Den kommer att påbjuda respekt från en omvärld som enbart visar aktning för storlek och inflytande. Den knapphändiga uppmärksamhet som riktats mot det afrikanska motståndet mot Frankrikes kärnvapenprov i Sahara och det vanhedrande spektaklet av förenta nationernas insats i Kongo, där käbblande om konstitutionella finesser pågått under det att republiken vacklat in i anarki, utgör bevis för stormakternas hjärtlösa likgiltighet i frågor som rör afrikansk  självständighet.

Vi måste bevisa att storhet inte bör mätas in omfattningen av lagrade atombomber. Jag tror starkt och uppriktigt att med den djupt rotade visdom och värdighet, den naturliga respekten för mänskligt liv och den lidelsefulla humanitet som utgör vårt kulturarv så kommer den afrikanska rasen enad under en federal regering att träda fram, inte som ännu ett block stoltserande med sin styrka och sitt välstånd men som en stormakt vars storhet är omöjlig att förstöra eftersom den inte är byggd på rädsla, avund eller misstänksamhet och inte heller uppnådd på andras bekostnad men grundad på hopp, tillit, vänskap och vägledande för det goda för hela mänskligheten. Framträdandet av en sådan stark, stabiliserande kraft i en värld präglad av så många stridigheter bör betraktas, inte som en visionärs skugglika dröm, utan som ett användbart förslag vilket Afrikas folk kan och bör omsätta i realitet.
Det finns en tid i varje folks historia då tillfälle ges till politisk handling. Det var vid ett sådant tillfälle den amerikanska unionens fäder förmådde se bortom de separata staternas triviala tvister och skapade en union. Detta är vår chans. Vi måste handla nu. Imorgon kan det vara för sent och ögonblicket ha gått förlorat och med det hoppet om det fria afrikas överlevnad.
 
 
Referenser:
 Kwame Nkrumah 1961 (excerpt)
I Speak of Freedom: A Statement of African Ideology ( London: William Heinemann Ltd.,1961) pp. xi-xiv.

Fritt översatt av Meaza Lundberg.Du vet väl att du kan följa oss på facebook?

Läs mer
Olika perspektiv på nationen
Harry Haywood och den nationella frågan.
Svart nationalism under 2000-talet?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s