Svarta kvinnor i historien: Ida B Wells

Ida B Wells-Barnett blev en nationell angelägenhet när hon under 1890-talet bedrev ett korståg i syftet att uppmärksamma den internationella opinionen på frågan om de utomrättsliga avrättningarna av afro-amerikaner i södra USA. I all väsentlighet kan hon anses vara den första afro-amerikanska grävande journalisten.

Wells födde som slav i Holly Springs Mississippi den 16 juli 1862. Endast 16 år gammal blev hon tillföljd av att båda föräldrarna avled i gula febern familjens huvudsakliga försörjare, familjen bestod av sju yngre syskon. Efter att hon tog studenten vid Rust college gick hennes tid till hemmet och arbetet som lärare. 1880 flyttade hon till Memphis Tennesee
Wells var som alla andra svarta kvinnor från tidig ålder medveten om den strukturella underordningen som utgjorde afro-amerikaners verklighet. Wells började dock  på allvar att protestera mot behandlingen först efter en incident på en tågresa mellan Memphis och den bygdeskola som var hennes dåvarande arbetsplats.
Wells hade löst en biljett för förstaklass men konduktören krävde att hon flyttade till kupén avsedd för rökare. Wells stod dock på sig och vägrade flytta sig. Situationen eskalerade och konduktören försökte tillsammans med vita passagerare att kasta Wells av tåget.  Wells vågade trotsa segregationen och hävda sin rätt. Detta ungefär 70 år innan den betydligt mer välkända Rosa Park vägrade att sätta sig längst bak i bussen och därmed tände ginsten till den stora bussbojkotten i  Montgomery, Alabama 1955.

Efter den första upproriska akten var det som om något lossnade för Wells, hon återvände till Memphis anlitade en advokat och stämde helt sonika Chesapeake och Ohios järnvägskompani, rätten dömde i hennes favör och järnvägsbolaget ålades att betala ett skadestånd på 500 dollar, motsvarande 12,500 dollar i dag. Företaget överklagade dock domen och Tennessees högsta domstol dömde denna gången i företagets favör. Inget skadestånd utbetaldes och Wells dömdes att betala för företagets rättegångskostnader.

Under pseudonymen ”Lola” började Wells skriva ledare i olika svarta tidskrifter den springande punkten i hennes artiklar var ett passionerat motstånd gentemot de amerikanska segregationslagarna. Wells köpte sig en andel av den Memphis baserade tidningen Free speech and Headlight och använde plattformen för att  propagera för den svarta medborgarrättsrörelsen.

Efter att tre av hennes kamrater lynchades 1892 blev Wells en av landets mest högljudda anti-lynchnings aktivister, det är främst utifrån hennes styvnackade motstånd mot lynchningarna hon gått till historien.
Av vad som finns beskrivet inträffade de tre morden på  Calvin McDowell, Henry Steward och Thomas Moss. De tre männen ägde tillsammans The peoples Grocery i Memphis. Den svarta trion var ekonomiskt framgångsrik, en framgång som kom att väckta ilska och avundsjuka hos vita affärsägare i Memphis.. Den 9 mars samlades en grupp vita män utanför butiken för att konfrontera trion.
Exakt vad som hände i konfrontationen eller hur den startade finns det inga exakta uppgifter kring. Situationen utvecklades på ett sådant sätt att någon faktisk rättegång aldrig kom att äga rum.
Detta är i vilket fall säkerställt, ett slagsmål utbryter vilket resulterade i att flera av de vita bråkstakarna mottog skador av varierande grad.  Den lokala polisen brydde sig inte om varför gruppen samlats utanför butiken eller vem som orakade situationen. Ordningsmakten beslutade sig för att arrestera de svarta företagarna. Att hamna i cell var dock vid denna tidpunkt långt ifrån en garant för att undkomma rasistiskt våld. En vit pöbel samlade sig utanför det lokala häktet och bröt sig in väl inne i cellerna kunde gruppen utan något motstånd från de stationerade poliserna drog man ut de handbojade och försvarslösa männen och lynchade helt sonika trion.

Tillföljd av denna tragedi drog Wells igång en djupgående utredning av lynchningarna. I slutet av 1892 publicerade hon pamphleten ”Southern Horrors ” i vilket hon i detalj beskriv utredningens fynd. Genom hennes föreläsningar och böcker beskrev Wells hur våldtäktsmyten användes av vita för att rättfärdiga de utomrättsliga morden och tortyren av afro-amerikaner. Utifrån sina efterforskningar beskriv hon hur den vanligaste orsaken till att afro-amerikaner lynchades var hur de antingen utmanade eller upplevdes utmana vitas auktoritet alternativt bedrev en i förhållande till vita konkurrenter, framgångsrik affärsverksamhet. Morden blev en form av maktmedel som när som helst kunde sättas in för att kuva de i den svarta befolkningen man bedömde antingen explicit eller implicit trotsade den vita överhögheten.

Motreaktionen alla visste skulle komma infann sig när en vit pöbel förstörde tidningens kontorslokal, röjde Wells identitet och deklarerade sin avsikt att mörda henne.
Wells tog avsked från Mepmphis men var besluten att fortsätta sin kamp för att uppmärksamma nationen på mordvågen i söder.
Wells lyckades etablera sin rörelse utanför amerika, i Englad uppstod 1894 The anti-lynching society.
Wells återvände till amerika samma år, bosatte sig i Chicago Illinois och gifte sig med advokaten/redaktören Ferdinald L Barnett 1895.
Paret engagerade sig i fler frågor förutom de utomrättsliga avrättningarna. 1898 var Wells en drivande kraft bakom etablerandet av National Association of Colored Women (NACW) 1909 var Wells en av de som grundade den än idag aktiva National Association for the Adcancement of Colored People (NAACP)

Ida B Wells Barnett dog i Chicago 1931.
Hela hennes liv från tidig ålder till sin död var en strävan att nedmontera det etniska förtryck som drabbade afro-amerikaner i framförallt södern. Minns henne inte bara som den första kvinnan med afro-amerikanskt ursprung verksam som grävande journalist utan som en stridbar kvinna som trots att hon hela sitt liv var verksam under dödshot aldrig valde en enklare väg. Som kuriosa kan nämnas att Google uppmärksammade hennes 153 födelsedag den 16 juli 2015.

Du vet väl att du kan följa oss på Facebook!

Läs mer
Svarta kvinnor i historien: Wangari Maathai
Svarta kvinnor i Historien: Joan Little

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s