Del 1: Antropologi och marxism

Avseende antropologi är Engels Familjens, privategendomens och statens ursprung det huvudsakliga bidraget du kan läsa boken i sin helhet online och jag bifogar en länk till den i slutet av artikeln. Engels såväl som Marx inspirerades utav Lewis H Morgans i det avseendet att Morgan hade en materialistisk historiesyn.
Morgan anförde att samhällen utvecklas från primitiva till civiliserade, i en marxistisk kontext var övergången från primitiva samhällen, feodalism och kapitalism en följd av förändrade produktionsformer. Marx ansåg inte att detta var en progression som varje kultur måste passera utan snarare som en historisk utveckling villkorade av samhällens produktionsmedel och form.
produktionssättet utgör samhällets bas och denna bas kommer sedermera att avgöra samhällets överbyggnad i form av exempelvis lagar, regeringsform moral och dess ideologi  
inklusive, filosofier, religon ideal och sunt förnuft. 
Den huvudsakliga motorn för samhällets förändring och framåtskridande är utfallet av klassernas kamp och motstridiga intressen. Det är oundvikligt att det uppstår en förändring när klassernas position och utrymme förändras. Den härskande klassen har dock ett egenintresse i att bibehålla så mycket som möjligt av sin makt och kommer att med alla medel stående till bud söka obstruera all förändring som inte gagnar deras klassintresse.
Ett grundläggande verktyg för den härskande klassen är  utvecklandet av medgivande genom en samhällelig överideologi eller hegemoni  syftet är etablerandet utav ett falskt medvetande i den oppositionella klassen. Historien har dock visat oss att social utveckling kan saktas ner men aldrig stoppas. 

Marxistisk antropologi utvecklades som en kritik och ett alternativ till den dominanta ställning eurocentrism och den borgerlig hegemonins inverkan på samhällsvetenskapen.
Marx var mycket influerad av upplysningensfilosofer främst Hegel.
Det var Hegels teoretiska ramverk som utövade främst inflytande på Marx och Marx skulle komma att såväl dra slutsater utifrån Hegel som att kritisera honom.
De delar av Hegels verk som främst attraherade Marx var synen på människan som varande i stånd att skapa socialförändring, de motsägelsefulla maktrelationerna och behovet av systematiserad forskning kring sociala problems natur.
Denna artikel har ej för avsikt att djupare beskriva relationen mellan Hegel och Marx
För den intresserade bifogar jag i slutet av artikeln en länk till en läsvärd artikel i ämnet.

Det finns många teoretiska bidrag i marxismen som alla kan användas i en antropologisk kontext. Följande skall snarast ses som ett axplock av de som medges störst användningsområde

Eric Wolf (1923-1999)
Wolf presenterade i Europe and the people without history tre olika produktionsformer kapitalistisk, tribunell och familjeregelrad.
I den tribunella besitter de producerade direkt kontroll över det egna produktionssättet, det producerade överskottet tas dock ifrån dem. Denna appropriation regleras vanligtvis av en antingen svag/decentraliserad eller despotisk stat.
I den familjereglerade produktionsformen är socialt arbete mobiliserat utifrån släktband
Det ska dock sägas att utifrån Wolfs beskrivning blir relationen mellan familjereglerad produktionsform kapitalism och tribunell produktion relativt oklar. Rent spekulativt tolkar jag denna produktionsform som främst ett sätt att organisera det reproduktiva arbetet vilket är ett möjliggörande för arbete i en kapitalistisk kontext.
Wolf var en framträdande forskare inom antropologi. Det var tillföljd av Julian Steward som Wolf tidigt i sin akademiska karriär intresserade sig för marxism dessa användningsområde inom antropologi.  Wolf skulle komma att kritisera hur västerländska historiker tenderade att överdriva aristokratins roll och inte fästa tillräcklig vikt vid
icke-västliga och underordnade kulturers historia och dynamiska natur.
Wolf kritiserade uppdelningen av humanism i separata vetenskapliga discipliner då detta i sig förnekade människans komplexa natur. I detta avseende såg Wolf Marx som en en verklig antropolog i det avseendet att han inte avgränsade sig utan sökte förstå kapitalismens som helhet.

Antonio Gramsci 1891-1937.
Gramsci och hans bidrag till marxismen har tidigare beskrivits på denna blogg. Länkar till dessa artiklar kommer att bifogas i slutet av artikeln.
Därmed kommer endast en kort introduktion att presenteras inom ramen för denna artikel. Gramsci förstod människans historia som en basal ingrediens i kampen för social förändring, naturen spelar endast en roll när den interagerar med människan.
I det avseende skilde Gramsci på traditionell marxistisk historiematerailism och sitt eget teoretiska ramverk.
Lite förenklat är det hegemoniteorin som Gramsci främst associeras med, så till den punkt att den akademiska världen ofta söker separera Revolutionären Gramsci från sitt teoretiska ramverk.

Louis Althusser 1918-1990
Althusser antog ett strukturalistiskt perspektiv i sin läsning av Marx. Intressanta aspekter i Althussers teoretiska ramverk är hur han särskiljer mellan statens repressiva instanser i form av militär, polis och domstolar och statens ideologiproducerande instanser form av familjen, skolan  kyrkan och media. Althusser beskriver hur familjen genom en socialiserande process upprätthåller det kapitalistiska systemet och den ägande klassens dominans därmed reproduceras.
Om den apparat som syftar till att den överordnade ideologin blir alltför svag för att garantera den överordnade klassens dominans kommer denna klass slutligen att försvara sin position utifrån sina repressiva instanser.

Maurice Godelier, 1934-
Fransk marxist och förespråkare för ekonomisk antropologi. Godelier förfäktade att antropologi bör inkorporera marxism och strukutralism. Godelier arbete är centrerat kring förståelsen av hur olika produktionsformer, överbyggnader och samhälleliga baser utvecklas i icke-västliga kulturer.  Godeliers Perspectives in Marxist Anthropology
är en samling av essäer där Godelier undersöker Marx analys av för-kapitalistiska kulturers användningsområde genom att granska ekonomiska system som historiskt villkorade av rådande produktionsform. Godelier förstod samhällelig kultur som varande relaterad till ekonomiska förändringar, kulturen blir då mångfacetterade karaktärsdrag.
Dessa karaktärsdrag förändras tillföljd av det ekonomiskas skiftande behov.
Kritiker utav fransk marxism hävdar att Godelier sökte klistra på en kapitalistisk struktur på olika icke-västliga folkgruppers historier som de facto inte varit kapitalistiska innan de konfronterades med väst.

I del två kommer vi på allvar att sätta oss in i Engels Familjens, privategendomens och statens ursprung.

Läs mer:
Angående Antonio Gramsci
Hegemonibegreppet del:4. Avslutande reflektion
Hegemonibegreppet del:3 Intellektuellas roll i samhället och frågan om media.
Hegemonibegreppet del 2: Gramsci och fundamentala begrepp
Introduktion till hegemonibegreppet. Del 1: Antonio Gramscis Liv och leverne
Angående Maurice Godelier
Maurice Godelier and the study of Ideology
Angående Louis Althusser
Louis Althusser på svenska 
Angående Hegel och Marx
The logical influence of Hegel on Marx

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s