Amerikas fördömda: ett re-kontextualiserande av Fanon.

Tidigare har Harry Haywoods teoretiska ramverk kring den svarta befolkningen som varande en en egen nation i Amerika, formade av sitt umbärande och gemensamma erfarenhet till ett eget folk presenterats här  Därtill har en kortare genomgång av olika marxisters perspektiv på uppkomsten av nationen publicerats här. Utifrån det perspektiv som Haywood presenterar är det fruktbart att granska situationen för afroamerikaner utifrån ett Fanonskt perspektiv.  Artikeln kan tyckas frasradikal i den bemärkelsen att Fanon granskar våldet inte utifrån ett moraliskt utan ett strategiskt perspektiv. Detta innebär inte att Fanon är gränslös i sin syn på en våldsam omkullkastning utan att erfarenheten från Algeriet och andra antikoloniala kamper lärde honom att kampen för självständighet per definition är en våldsam sådan och att våldet i sig utgör en katarsis och en möjlighet för folket att födas på nytt som något annat än resultatet av en historisk underordning till följd av det koloniala projektets inherenta förnedring av dess subjekt.

Händelserna i Dallas 8/7 där fem poliser avled efter att beskjutits och ytterligare sex poliser skadades allvarligt kan inte ha undgått någon. Gärningsmannen skall enligt uppgift publicerat någon form av manifest timmar innan där han deklarerade sin avsikt och bevekelsegrund. Jag har inte på allvar satt mig in i hans ideologiska hemvist men av det jag läst tyder det på att handlingen var en reaktion på epidemin av dödsskjutningar av afroamerikaner.
Det är intressant att observera den svarta befolkningens umbärande utifrån ett anti-kolonialt perspektiv. Fanon förespråkade våld som ett antikolonialt motståndsmedel inte endast ur ett militärstrategiskt perspektiv utan även som en möjlighet för det koloniserade folket att återskapa en känsla av självrespekt. Fanon rättfärdigade inte utifrån detta allt våldsutövande här skiljer sig Fanon avsevärt från Cleaver som tidigare beskrivits här.

I jordens fördömda avhandlar Fanon många av de centrala frågeställningar för en antikolonial befrielsekamp. Fanons erfarenheter är sprugna ur hans tid under Algeriets frigörelse från Frankrike. Hans teoretiska ramverk är dock fullt möjligt att generalisera bortom dess ursprungliga kontext. Fanon ansluter sig till en marxistisk syn på historien och att en strävan efter frihet måste anpassas efter strävan till självständighet.
Utifrån en analys av kampen mot kolonisering och för självständighet modifierar han Marx teorier. Ett exempel är hur Fanons arbetare är  långt i från revolutionär och i vissa fall har ett materiellt intresse av att kolonialismen består.
I jordens fördömda beskriver Fanon hur avkolonisering alltid är en våldsam process. Inherent i den processen skapas en ny människa, detta då kampen för självständighet av nödvändighet innebär ett upphävande av den utav kolonisatören skapade självbilden som den koloniserade internaliserat. Kolonialism kan inte omförhandlas eller reformeras i strävan för självständighet måste kolonialismen fullständigt omintetgöras. Mellan självständighet och kolonialism finns intet.

Centralt i Fanons litterära gärning är våldes roll och dynamik i kampen för befrielse. Fanons syn på våld är komplex. Han noterar att det enda svaret på kolonisatörens styrka är en egen kraftigare styrka. Kolonialism upprätthålls av soldater och poliser, kolonisering var i sig ett våldsamt fenomen  vilket syftade till att bryta en populations historiska kontinuitet och nedmontera deras kultur. Detta innebär att från dess att det påbörjas och under perioden det upprätthålls är kolonialism en våldsam affär därutöver som Fanon korrekt observerade kan inte den koloniala makten avvecklas under fredliga former. Ett politiskt vakuum kommer att uppstå och tidiga sociala relationer kommer att omintetgöras. Därmed är våldet en nödvändig aspekt i folkets kamp för självständighet.

Fanons detaljerade analys av behovet av en väpnat motstånd som en del utav den antikoloniala kampen kan med historien som facit tyckas vara uppenbar. Det fråntar dock inte analysen dess komplexitet. Fanon beskrev hur det psykiska våldet innebar att det underordnade subjektet kom att acceptera sin underordning vilket i sig utgjorde en nödvändig del av det koloniala projektet. Underordningen innefattar flera olika dimensioner, sociala såväl som ekonomiska.  Inneboende i underordningens dynamik är en växelverkan mellan dess olika dimensioner. Fanon betonar att subjektets naturliga vilja  att göra uppror och befria sig från underordningen alltjämt står att finna i denna dynamik.
Därmed utgör det psykologiska förnedringen ett damoklessvärd, den befäster kolonialismen parallellt som förnedringen utgör fundamentet för kolonialismens våldsamma avvecklande. En viktig dimension av Fanons teoretiska ramverk är  behovet av en revolutionär omdaning av folket, såväl deras ekonomiska status som deras psykologiska pånyttfödelse. En revolution är per definition en våldsam handling. Våldet är för Fanon, och detta är viktigt att bära med sig när handlingarna i Dallas analyseras en såväl psykologisk katarsis som en del i en historisk emancipatorisk process.

Synen på afroamerikaner som varande en egen nation under ockupation är inte ny.  Under 1970-talet då den radikala delen av black power rörelsen influerad av Mao och den kinesiska revolutionen formulerades teorin om svart emancipation i två steg. Först en nationell befrielsekamp därefter en sociala transformation med socialistiska inslag. Många av samtidens ledande radikaler hävdade att det främst var kampen mot den interna koloniseringen som skulle prioriteras. Till följd av Amiri Barakas ledarskap blev den internationella dimensionen allt mer uttalad. Den strömning Barka var sprungen ur studerade och sökte appropriera erfarenheterna från tre olika anti-koloniala modeller i Black power rörelsen, vilket därmed skulle interagera den nationella befrielsekampen och socialismen och göra denna interaktion mer uttalad.  Partido Africano da Independência da Guiné e Cabo Verde (PAIGC) i västafrika och  Tanganyika African National Union (TANU) utgjorde den främsta inspirationskällan.

Denna strömning inkluderar även kända medborgarrättskämpar såsom WEB Du Bois. I sitt berömda tal A negro nation within a nation beskrev Du Bois. hur det svarta Amerika formats utifrån det vita amerikas strukturella motstånd och det armod svarta fick erfara. Du Bois når den intressanta slutsatsen att den svarta nationen redan 1934 existera, i svartas kyrkor, skolor och affärsverksamheter Vidare anförs att det svarta amerika är splittrar i en mängd olika autonoma och självfinansierade enheter. Det huvudsakliga problemet för dessa små organiska gemenskaper har varit dess oförmåga att attrahera högutbildade svarta. Du Bois profeterade att i takt med en växande självvald segregation skulle den svarta nationen förmå bygga autonoma organisationer så starka och effektiva att de skulle tvinga det vita Amerika att inkludera den svarta nationen i sin gemenskap.
Talet kan läsas i sin helhet här.

Utifrån ovan beskrivna tendens är det vidare intressant att granska den accelererande militäriseringen utav polisen. Det kan här vara på sin plats att minnas händelserna  den tredje mars 1991. Rodney King blev efter en biljakt stoppad av poliserna Koon, Powell, Briseno och Wind. Den berusade King samt medpassagerare  blev därefter grovt misshandlade, det som separerade denna händelse från alla andra fall av polisiära övergrepp under denna period var att misshandeln fångades på film. I samband med att samtliga poliser friades av en  helt vit jury exploderade det svarta Amerika och de värsta upploppen på årtionden utspelade sig.  Lite beroende på vilka kriterium som används kan diskursen som uppstod efter upploppen ses som startskottet för militäriseringen av polisen.
Det är inte min avsikt att inom ramen för denna artikel beskriva den process där polisen allt mer börjar anta en paramilitär form för den intresserade bifogar jag en länk till The Economists grundliga redogörelse för processen. Det är ett faktum att polisen i akt och mening allt mer agerar som en främmande ockupationsmakt när de agerar polisiärt i de svarta samhället, utrustningen, övervåldet och de utomrättsliga avrättningarna är alla symptom på detta.
Den ekonomiska krisen har som sagt slagit hårt mot det svarta samhället och allt större delar befinner sig i ett permanent utanförskap utan utsikt att uppfylla den amerikanska drömmen. Bandet mellan den kapitalismen och demokrati är brutet   Frågan om rättvisa och jämlikhet har underordnats en marknadslogik som söker befria sig från socialt ansvar i allmänhet och kostnader i synnerhet, den styrande klassens enda lojalitet är profiten och den kommer att göra allt för att skydda sina intressen och i denna strävan är döda svarta kroppar en överkomlig kostnad.
Våldet kan analyseras ur en mängd olika perspektiv  oavsett val av förståelsehorisont och förklaringsmodell är våldet en realitet och så länge det svarta samhället upplever sig som ockuperade och uppfattas vara en militärzon kommer händelser likt den i Dallas att fortsätta. Varje vecka kommer nya rapporter om att svarta män och kvinnor som dött i den vågen av utomrättsliga mord som sköljer över det svarta samhället denna epidemi ger afroamerikaner varken andrum eller återhämtning. När Eric Garner hölls fast i ett strypgrepp var hans sista ord, I Cant Breath. Fanon beskrev att revolten är ett faktum när tillräckligt många saknar livsluft.

Läs Mer

Den daterade rapporten Operation ghetto storm läses här
The Economist angående militäriseringen av polisen läses här
En vänster kritik av nation within a nation teorin läses här

Annonser

3 kommentarer Lägg till

  1. Jag o den andre skriver:

    Mäkta intressant att du skriver den här just nu. Läser ”om våld” av Hannah Arendt som inte gillar Fanon och diskuterar honom i sin första essä. Detta gav mycket.

    Gilla

    1. Nebuchadnezzar skriver:

      Roligt att du uppskattade texten, jag läste totalitarismens ursprung föregående höst och har för mig att jag köpte Om våld men aldrig hittade tid att läsa den. Skulle vara intressant med en recension.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s