Olika perspektiv på nationen

Utifrån historiematerialismen analyseras, studeras och utvärderas de processer som leder fram till formationen av familjer, grupper, stammar etniciteter, folk och slutligen nationer samt politiska statsapparater. Dessa fenomen förklaras i förhållande till hur de villkoras av utvecklingen av produktivkrafterna och som en manifestation av och bekräftande utav den ekonomiska determinismen. I följande inlägg avser jag bena upp vissa funderingar kring folk och nation. Det är ett umbärande att söka konkretisera och skapa ett stringent resonemang kring en fråga som en både brottats med ensam såväl som i olika vänsterpolitiska engagemang, Vad konstituerar en nation, vad karaktäriserar den och vilket förhållningssätt bör man anlägga till nationen och framför allt nationalismen är den per definition reaktionär eller existerar det i den progressiva element? Det är min avsikt att om inte besvara dessa frågor i vart fall söka nå ny insikter i frågan.
I en tid av växande politisk nationalism och social oro där vänstern i stort lämnat walk-over i nationsfrågan är det aktuellt att gå tillbaka till 1900-talets början och granska vilka verktyg olika marxistiska strömningar har att erbjuda. 


     ” Vi står på förfäders mark
Gudarna vakar över oss i natt
Ännu är livslågan stark
I köld och storm jagar hungriga vargar,
I fäders spår rinner Bothniablod”.

Raubtier Bothniablod

De högst utvecklade djurfamiljerna och flockarna är kapabla att utveckla och uppvisa exempel på kollektiv organisering för särskilda syften till exempel, jakt, försvar och självbevarelsedrift. Även om de är kapabla att organisering insamling och förvaring av föda är de inte förmögna att utveckla aktiviteter avsedda för produktion, vilket särskiljer människan. Det skulle vara än mer korrekt att säga att det som differentierar människan inte är självmedvetenhet eller kunskap utan förmågan att producera inte bara konsumtionsvaror utan även objekt tillägnande produktion. De första i form av rudimentära redskap för jakt, fiske och insamlandet av nötter och bär, de senare för jordbruks och hantverksarbeteDet ursprungliga behovet att organisera produktionen av verktyg är sammankopplat med, och detta är karaktäristiskt för mänskligheten, disciplinera och reglera de reproduktiva processerna och därmed överkomma de riskfyllda och okontrollerade aspekterna av sexuell samvaro. Denna parallella och oskiljaktiga utveckling av produktionskrafterna och disciplinerande av fortplantningen återfinns tydligt i Engels klassiska teoretiska ramverk. Utifrån detta blir det tydligt att det marxistiska perspektivet på mänsklig historia, även innan uppkomsten av sociala klasser har den huvudsakliga teoretiska striden stått kring att påvisa att klasser inte är något evigt. Det finns en början och det kommer därmed även att finnas ett slut. Den enda trovärdiga grunden för uppkomsten av nationen är vetenskaplig och materiell såtillvida att klanens, stammens och folkgruppen funktion och inordning i en allt mer komplex form är ett resultat av det inflytande som är karaktäristisk för den fysiska omgivningen, produktivkrafterna och teknologin som står till kollektivets förfogande.

Stalin redogjorde för konstitutionen av nationalstaten utifrån förståelsen av nationen inte som ett folk eller en stam utan en historiskt utgjord gemenskap av människor som inte nödvändigtvis tillhör samma folkslag eller stam ett exempel torde vara svear och götar som slutligen uppgick i samma gemenskap, Italien är ett annat exempel där teutoner, etrusker, greker med flera så småningom uppgick i det moderna Italien.
Stalin påtalar också det gemensamma språket som karaktäristiskt för nationen, detta innebär givetvis inte att det inom en nation bara existerar ett språk eller att ett språk är exklusivt för en nation. Det är dock en viktig faktor för social kohesion. Sammanfattningsvis når Stalin slutsatsen att en nation utgörs av en stabil gemenskap av människor som formerats utav gemensamt språk, territorium ekonomi och kynne så som den manifesteras i den gemensamma kulturen. Det blir tydligt att Stalins definition av nationen har uppenbara brister då den är långt från flexibel, i själva verket blir den dogmatisk och svår att applicera. En nation eller ett samhälle kan inte karaktäriseras utifrån vissa experters kriterier, samhället skapar så att säga samhället. Det problematiska med detta påstående är dock att det i slutändan inte besvarar frågeställningen, vad utgör nationen? Det står en givetvis fritt att väva samman diktatorn Stalin med ideologen Stalin, jag finner det dock för gott att ta det som går att använda och ge till djävulen det som tillhör djävulen därför bifogar jag i slutet av artikeln en länk till hela Stalins skrift kring nationen.

Den österrikiska socialdemokraten Otto Bauer bidrar  med intressanta perspektiv på nationalstaten. Bauer var en förgrundsgestalt inom austro-marxismen, jag ämnar inte närmare förklara denna strömning då den förtjänar en egen artikel men i korthet kan den beskrivas som en tredje position mellan socialdemokrati och kommunism.
De tydliga differentieringen i Bauers teoretiska analys var dess psyko-kulturella dimension avseende den nationella frågan. Den byggde på det relativt vaga begreppet ”nationella särdrag” Med vilket Bauer avsåg det faktum att samma händelser kan frambringa olika rörelser, En yttre situation exempelvis ett granlands protektionism eller stor migration kan leda till helt olika beslut och politiska tendenser. Denna uppfattning kritiserades hårt av Bauers marxistiska motståndare då den är rent metafysisk. Bland de fränaste opponenterna återfanns Kautsky och Pannekoek.

Bauer särskilde nästan fullständigt klass och klasskamp från den nationella kulturen det innebar inte att det fanns en inneboende kritik av kapitalismen men det påminner snarast om den kritik som framfördes av samtida konservativa ideologer i den bemärkelsen att kapitalismen avskilde arbetarklassen från kulturella värden ”den gemensamma nationella kulturen”. I detta avseende befann han sig i direkt motsatts till synen på kultur helt avhängiga en social bas i form av proletär kultur och borgerlig kultur
Pannekoek kunde enkelt avfärda detta i sin polemik mot Bauer. I korthet kan Pannekoek kritik sammanfattas med att proletariatet när de tittar på The Walking dead läser in fundamentalt andra saker än bourgeoisin. I och med Bauers tendens att nationalisera socialismen och arbetarrörelsen och hans likaledes oförmåga att föreställa sig en internationella socialistisk kultur var Baurs teori i viss utsträckning påverkad av den nationalism den sökte överbygga. Med facit på hand är det långt ifrån chockerande att teorin blev en doktrin för de nationalistiska strömningarna i arbetarrörelsen i Österike-Ungern.Det finns begränsningar med Bauers verk men även ett odiskutabelt teoretiskt värde. I och med att Bauer definierar nationen som summan av ett gemensamt historiskt öde vars materiella grund är människans kamp mot naturen blir aldrig nationen tt avslutat resultat. eller en avskild bit av historien, Detta står i direkt konflikt med den national konservativa myten om nationen som något evigt.
Den historiska faktor som nationalitet och de stora kamperna inom och mellan dem som uppkommit genom historiens gång blev avgörande i och med uppkomsten av en bourgeoisie och kapitalismen. Därmed blev nationalismens som faktor global, utvecklingen av organiseringen av folkgrupper och nationer parallellt med uppkomsten av statsbildning och hierarkierna de medförde samt deras sociala dynamik som utgick från kast och klass innebar att etniska och nationella faktorer spelade olika roller i varierande historiska epoker och skeenden så som slaveriet, feodalism och kapitalism. Vikten av dessa faktorer varierar från en epok till en annan.

I den moderna epoken där övergången från feodalismens begränsade och lokala handel till kapitalismens ekonomiska träldom och införandet av de stora enhetliga nationella marknaderna och därifrån vidare till världsmarknader banade vägen för konsolidering av nationalitet utifrån folkgrupp, språk, traditioner och kultur och kravet på vad lenin benämnde som en nation,en stat.
Lenin beskrev hur denna konstruktion visserligen var borglig och inte proletär eller socialistisk, denna formation är dock en fundamental kraft i historiens dynamik och det är intellektuellt ohederligt att förneka detta faktum. Det är att skjuta sig i foten att inte se eller förneka att i dagens värld har fortfarande nationella och etniska faktorer en påverkan och utöver ett stort inflytande, Istället är det just därför fortfarande relevant att studera kamper för nationellt oberoende och deras social revolutionära karaktär i förkapitalistiska områden och skeenden (slavuppror, kamp mot feodalism etc) då det i dessa finns de nödvändiga förutsättningar för övergången till socialism i och med grundandet av moderna nationalstater tex Egypten Persien/Iran.

Att påstå att dynamiken mellan den härskande klassen och arbetarklassen i Sverige uttrycks på samman sätt och organiseras enligt samma mönster som i Japan samt att klasskampens motsättningar inte påverkas av och nationella särdrag är inte ett radikalt och progressivt påstående, det tyder bara på att inte ens de grundläggande teoretiska verktygen marxismen har att erbjuda används.Det är intellektuellt ohederligt att inte se vilket otroligt progressivt sprängstoff nationalismen är. Nationens gåva är formationen av dess medlemmar som ett kollektiv, inherent i formerandet av detta kollektiv finns dock en bitter eftersmak. Då nationen väver en kollektivitet av dess medlemmar och konstituerar ett vi utifrån vissa givna kriterium innebär det nödvändigtvis ett formerande av ett dem.

I den moderna så kallade kunskapskapitalismen uppstår dock en rad problem för dem som samhället helt enkelt inte har behov av längre. Vi blir en chimär då samhället för att använda Malcolm Kyeyunes ord är bereda att låta de oanvändbara och oönskade svälta ihjäl.Vem som tillåts bestämma takten och valet av musik i dansen mellan de indefinierade och de som utdefinieras antingen på etnisk eller ekonomisk grund kommer att vara avhängigt de som kan konstituera ett nytt vi. Avslutningsvis vill jag parafrasera Václav Havel:  För att förutsäga framtiden och där med ha en chans att förändra den är det nödvändigt att veta vilka sånger befolkningen är redo att sjunga.

Läs mer
Markus&Malcom: Nationalism del 1
Markus&Malcom: nationalism del 2
Otto Bauer: Burried Hopes
International Socialist Review 13: Marxism och nationalism
Stalin och nationen

 

Annonser

2 kommentarer Lägg till

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s