Ngugi wa Thiong’o: Odysseen till det förgångna.

I sin essä literature and Society utforskar Ngugi kolonialismens mekanik. För att säkra ekonomisk och politisk kontroll söker kolonisatören kontroll över den kulturella sfären. Genom att kontrollera utbildning, religon, litteratur, sånger och andra former av kulturella uttryck  i syftet att därmed kontrollera ett folks självbild och världssyn, etablera en dominant hegemoni om man talar med Gramsci.
En repressiv strategi ofta använd av kolonisatörerna är omskolning av ursprungsbefolkningen även om kolonisatören måste fysiskt befästa kolonin, måste kolonisatörerna även befästa en kulturell front i de ockuperade folkets sinnen.
Under omskolningen av ursprungsbefolkningen översköljs de av en negativ bild utav dels dem själva och dels deras kultur.Parallellt med detta presenteras en idealisk  bild utav kolonisatörens kultur. Detta går till viss del åt andra hållet där Kolonisatörernas självbild och syn på det koloniala projektet idealiseras.Ett exempel på detta är Rudyard Kiplings dikt. The white man´s burden publicerad 1899.

”Take up the White Man’s burden, Send forth the best ye breed
 Go bind your sons to exile, to serve your captives’ need;
To wait in heavy harness, On fluttered folk and wild—
 Your new-caught, sullen peoples, Half-devil and half-child.”

För att  fullständigt förstå viken av omskolningen måste utbildarens självbild granska. Ett exempel på den altruistiska självbilden hos kolonisatören står att finna i englands koloniala projekt i Indien och hur de presenterade en idealbild av engelsmannen för ursprungsbefolkningen.
Detta ideal förmedlades främst genom litteraturen. Detta då de engelsmän som var i Indien särskild de som var involverade i det ostindiska kompaniet inte representerade denna närmast gudomliga perfektion som England använde  för att rättfärdiga det kolonialaprojketet och förmedlade i syfta att underkuva indierna.
Omskolningen reducerar behovet av fysiskt våld, eftersom omskolningen syftar till att skapa en passiv och undergiven population istället för rebellisk. Ngugi beskriver den ideala funktionen i omskolningen.

”(The colonizer) would like to have a slave who not only accepts that he is a slave, but that he is a slave because he is fated to be nothing else but a slave. Hence he must love and be grateful to the master for his magnanimity in enslaving him to a higher, nobler civilisation

http://www.ngugiwathiongo.com
Om icke vetekornet

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s