Julkalender, sverigevänner och pöbelvälde.

Ingen kan ha missat den rasande debatten kring årets julkalender, Tusen år till julafton. Debatten är som alltid polariserad och ful av tjuvsmällar. Jag erkänner att jag i ett mindre städat tillstånd kastade mig in i virrvarret av ad-hominem attacker och invektiv. Ibland är det befriande att vara ett svin. För att parafrasera Yeats, ibland är det ljuvligt att vara  passionerat intensiv istället för full av tvivel.
Efter ett tag inträder dock eftertankens kranka blekhet och tillfället att med nyktra ögon granska debatten och reflektera inträder.

I skrivande stund har debattartikeln Föräldrarna som kritiserar julkalendern – vad är de för förebilder?, delats närmare niohundra gånger på Facebook.  Författaren för fram tesen att det viktiga i huvudsak är föräldrarnas inställning till bildning snarare än deras egen bildningsnivå när det kommer till barnets inställning till högre studier.
Boven i dramat blir således föräldern det resonemanget förhåller sig till familjen som om den existerar i ett vakuum. Förstå mig rätt nu, jag anser att det i vårt samhälle finns ett behov av bildning.
Med bildning avser jag inte förmågan att recitera Kant eller Spinzoa utan förmågan att tänka självständigt, dra egna slutsatsers samt upptäcka mönster och sammanhang.
När kritiskt tänkande premierades i början av 1900-talets skola var det tänkt som ett led i en framtida samhällsomdaning. Samma sak inträffade åren runt 1968 då studenter gjorde uppror mot den tidens auktoritära professorsdominerade undervisning vid högskolor och universitet.
Klassrelationer och konflikter blir således intressant i diskussionen kring bildning. Det är ingen vild gissning att i en kontext då kommersiella intressen och naturvetenskaplig inriktning influerar synen på vad som konstituerar bildning blir synen på bildning som lärande för lärandes skull ett symtom på den förhatliga flumskolan.

Givetvis är det ett rimligt antagande att föräldrars syn på bildning förändras i en sådan hegemoni. Att då sätta sig  höga hästar och se ner på en obildad pöbel blir i min bok dels smaklöst och dels direkt kontraproduktivt.
I den uppskruvade diskussionen och med detta som bakgrund är faktiskt Erik Haags svar av kritiken inte så konstig som man först kan anta. ”Blir du arg? skit i att titta då!” Då intervjun är publicerad i tidningen Cafe som verkligen inte kan anklagas för att ett särskilt djuplodat eller mångfacetterad samhällsmagasin finns inte utrymme att reflektera kring julkalendern som tradition och vilken roll den fyller i människors medvetande och liv.
Här finns givetvis invändningen att traditionen med julkalender som bara sänts i femtiofem år är artificiell och i princip historiskt lika oförankrad som black friday.Det är egentligen oviktigt huruvida en traditionen är ett ett profant barn av modernismen eller sakral,  i slutändan är traditioner om man så vill en coping-strategi för att hantera modernismen och social förändring. Oavsett en traditions ursprung är det ett faktum att traditioner alltid har, och alltid kommer att forma våra liv.

Bildning brukar även lyftas i diskussionen kring rasism i allmänhet och Sverigedemokrater i synnerhet. När den här studien publicerades rönte den en viss uppmärksamhet. I korthet slogs det fast att människor med låg intelligens i barndomen attraheras av socialkonservativa ideologier, i synnerhet  om de är uppvuxna i konservativa hem. Detta togs som intäkt för att Sverigedemokrater helt enkelt är korkade och inte förstår bättre. Det är ett frestande påstående om man anlägger en verklighetsbeskrivning som stipulerar följande: om individer introduceras för korrekt fakta så kommer de att fatta rationella beslut. Problemet med detta synsätt är att det utgår ifrån att människor är maskiner.

 

 

Annonser

En kommentar Lägg till

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s