Hegemonibegreppet del:4. Avslutande reflektion

Sent om sider kommer nu den sista delen i serien om Hegemoni och kampen över tanken. Jag har i seriens tre tidigare delar redogjort för Antonio Gramscis teoretiska ramverk. Hur hegemonin kan relateras till intellektuellas roll i samhället. På vilket sätt revolutionärer kan begagna sig av Gramsci och slutligen en kort genomgång om hans liv och gärning. Den sista delen är ett försök att knyta ihop säcken så att jag kan gå vidare till andra och intressantare projekt.

Tanken på en osynlig mjuk makt har delvis sina rötter I marxismen teoretiserande kring ideologins påverkan på värden och normer I reproduktionen av klassrelationer och döljandet av motsättningar. Marx uppmärksammade att inte endast ekonomisk exploatering var kapitalismens drivkraft, och att systemets upprätthålls av den härskande klassens kontroll over tankar och normer. Detta ledde till Engels slutsats kring ”det falska medvetandet” som förhindrar arbetarklassen från att se och förkasta sin förtryckare.

Falskt medvetande i relation till osynlig makt är i sig själv ett teoretiskt ramverk om makt i den marxistiska litteraturen. Detta är särskilt tydligt i Lenins teorier, Lenin argumenterade för att makten bourgeoisien ideologi var av sådan art att proletariatet i sig själv endast kunde nå ett ekonomiskt men inte politiskt medvetande. Detta påstående har arbetarklassen i allmänhet och operai-strömningen i synnerhet motbevisat men det visar tydligt att marxister genom historien har förhållt sig till bourgeoisiens ideologiproduktion.

Jag har tidigare skrivit om den Italienska kommunisten Antonio Gramsci som spenderade större delen av sitt vuxna liv i fängelse till följd av sin politiska och ideologiska gärning, utvecklade dessa tankar i sitt magnum opus Brev från fängelse. Enligt Gramsci utgjordes den kapitalistiska staten av två överlappande sfärer, Ett politiskt samhälle som styr genom makt och civilsamhälle som styr genom medgivande.
Detta skiljer sig från dagens syn på civilsamhället som definieras som en sektor utgjord av frivilligorganisationer och NGOs. Gramsci såg civilsamhället som en offentlig sfär där fackföreningar och politiska partier erhåller medgivande från bourgeoisien, det är även den sfär där tankar idéer och ideologier formas. Denna hegemoni reproduceras inom kulturen, media, universiteten och de religiösa institutionerna där de tillverkar medgivande och legitimitet för rådande hegemoni.

De politiska och praktiska effekterna av Gramsci teorier var långtgående i och med att han belyste de begränsade möjligheterna en direkt revolutionär kamp över kontrollen av produktionsmedlen. Detta krig genom attack(I andra delen om Gramsci som jag tidigare publicerat redogör jag för detta begrepp)
Kan endast lyckas om det föregås av ett positionellt krig i form av kampen över värden och normer för att bringa fram en ny hegemoni. Denna teori om en anti-hegemonisk kamp, att avancera normer och dess legitimitet som står i motsatts till rådande dominanta hegemoni har en stor attraktionskraft hos politiska rörelser. Det har även bidragit till synen på kunskap som något socialt konstruerat som tjänar till att legitimera sociala strukturer.

Rent praktiskt så innebär Gramscis insikter i hur makt konstitueras i tankens och kunskapens sfär och uttrycks genom medgivande snarare än makt inspirerar till användandet av uttalade strategier för att utmana maktens hegemoni och legitimerande normer. Gramscis tankar har influerat utbildningsväsendet inklusive medvetande höjande metoder som till exempel Paulo Freires pedagogik för förtryckta. Befrielseteologier, aktionsforskning och förhållningssätt till mediaforskning kommunikation och kulturstudier.
Teorin om makt som hegemoni har även influerat debatter om civilsamhället. För oss som ställer oss reserverade till hur civilsamhället idag reducerats till att främst ses som en sektor invid den statliga och marknaden kan med fördel använda oss av Gramscis definition, där civilsamhället främst är ett Kolosseum av politisk kamp över tanken och normerna. På så sätt kan civilsamhället utgöra vårt slagfält där vi skapar förutsättningarna för att utmana antaganden och givna föreställningar. Det är där vi kan artikulera nya teorier, formulera nya visioner och så fröet till den nya människan.

Lästips

Freire, Paulo pedagogik för förtryckta.

Gramsci, Antonio Brev från fängelset.

Del 1 
https://uppgangochfall.wordpress.com/2014/08/12/en-introduktion-till-hegemonibegreppet-del-1-antonio-gramscis-liv-och-leverne/#more-10

Del 2
https://uppgangochfall.wordpress.com/2014/09/21/gramsci-och-marxismen-del-2/

Del 3
https://uppgangochfall.wordpress.com/2014/09/23/hegemonibegreppet-del3-intellektuellas-roll-i-samhallet-och-den-fragan-om-media/#more-36

Annonser

2 kommentarer Lägg till

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s