Att transcendera slaveri: William Du Bois

Under hela sin livstid kämpade han mot rasism och okunnighet. Det som ger upphov till historiska händelser är ytterst inte individer utan hur de formas och påverkas av komplexa skeenden och samhälleliga motsättningar. Du Bois formad av Lex Jim Crow och vigde sitt liv i kamp för den afrikanska diasporan.

William Du Bois föddes I Massachusett 23 februari 1868.
Hans far Alfred Du Bois övergav hans mor Mary silvina Burghardt strax efter att han föddes. Även om han hade få problem med rasism under sin unga år led han av den extrema fattigdom som präglade hans uppväxt . Du Bois mor gav all sin tid och ekonomi för att pojken skulle ha det så bra som omständigheterna tillät.När hans mor dog 1884 tvingades Du Bois att arbeta I det lokala sågverket.

Uppmuntrad av Frank Hosmer rektor på Barrington High school, lyckades Du Bois erhålla ett stipendium för studier på Fisk universitetet i Nashville. Som ett medel för att dryga ut ekonomin under studietiden började Du bois undervisa elever i Tennessees Landsbygd under sommarloven. Detta gav honom en direkt insyn i konsekvenserna av Lex Jim Crow och skapade förutsättningarna för hans transformation till en brinnande medborgarrätts kämpe. Efter att erhållit examen 1885 spenderade Du Bois två år på Berlins Universitet. Du Bois hade ett brinnande intresse för afroamerikansk historia och enrollerade sig på Harvard för att där på börja arbetet med sin avhandling The suppression of the african slave trade.
1895 blev Du Bois den första afroamerikanen som doktorerat vid Harvard.
1897 började Du Bois att undervisa i ekonomi och historia vid Clark Atalanta university. Det var vid denna tidpunkt han  på allvar påbörjade sin kampanj mot Lex Jim Crow. 1899 skrev han:
Such discrimination is morally wrong, politically dangerous, industrially wasteful, and socially silly. It is the duty of the whites to stop it, and to do so primarily for their own sakes. Industrial freedom of opportunity has by long experience been proven to be generally best for all. Moreover the cost of crime and pauperism, the growth of slums, and the pernicious influence of idleness and lewdness, cost the public far more than would the hurt to the feelings of a carpenter to work beside a black man, or a shop girl to start beside a darker mate. This does not contemplate the wholesale replacing of white workmen before Negroes out of sympathy or philanthropy; it does mean that talent should be rewarded, and aptness used in commerce and industry whether its owner be black or white
1903 publicerade Du Bois den banbrytande The souls of black folks. Boken innehåller en passage där han starkt kritiserar Booker T. Washington för att han inte gjorde mer för den afroamerikanska diasporans medborgerliga rättigheter. Du Bois strategi för att utöka Afroamerikaners rättighetskatalog var att 1905 tillsammans med William Monroe Trotter, som jag kommer att återkomma till i en senare artikel, starta Niagara rörelsen. Rörelsens strategi var att aggressivt kräva jämlika ekonomiska och utbildningsmöjligheter ett avslut på segregationen och fullständig emancipation.

Du Bois började studera henry George, Jack London samt John Spargo. Han blev socialist och 1907 skrev han ”socialism was the one great hope for the negro in America”. Niagara rörelsen hade liten inverkan och kunde inte influera Amerikansk inrikespolitik Därför övergav Du Bois projektet 1909 och deltog i grundandet av National association for the advancement of coloured People (NAACP)

1910 fortsatte Du Bois att kritisera Booker T Washington och hans Tuskegee institut. Tillsammans med ytterligare tjugotvå framstående Afroamerikaner. Skrev de en artikel där de hävdade följande:
We are compelled to point out that Mr. Washington’s large financial responsibilities have made him dependent on the rich charitable public and that, for this reason, he has for years been compelled to tell, not the whole truth, but that part of it which certain powerful interests in America wish to appear as the whole truth.”

NAACP startade sin egen tidning Crisis i november 1910 Tidningen redigerades av Du Bois och bland annat Charles Edward Russell och Oswald Garrison Vilard bidrog med artiklar. Tidningen skaffade sig snabbt en stor läsarkrets bland afroamerikaner och vita sympatisörer. 1919 hade Crisis en månadsutgåva på runt 100 000 exemplar. I tidningen publicerades artikelserier mot Lynchning, Lex Jim Crow och Sexuell ojämlikhet.
I oktober 1911 skrev Du Bois:
Every argument for Negro suffrage is an argument for women’s suffrage; every argument for women’s suffrage is an argument for Negro suffrage; both are great moments in democracy. There should be on the part of Negroes absolutely no hesitation whenever and wherever responsible human beings are without voice in their government.
1912 stödde Du Bois Eugene Debs, Det socialistiska partiets presidentkandidat. Framförallt beundrade Du Bois hur Debs vägrade tala framför segregerad publik i södern. Du Bois stödde ett Amerikanskt deltagande i första världskriget vilket utgjorde grunden för splittringen mellan han och andra afroamerikanska publikationer. Det var framförallt en formulering i Crisis som låg till grund för splittringen.
Let, us, while this war lasts, forget our special grievances and close our ranks.”
Även om Du Bois från början var sympatiskt inställd till svart nationalism var han efter första världskriget starkt kritisk till Marcus Garvey och UNIA. Dubois beskrev ledarna för UNIA som förädare och dårar. Garvey kontrade genom att frankt kalla Du Bois för den vite mannens nigger.Under tidigt 1930-tal började Du Bois på allvar studera Marx och Engels och 1933 började han undervisa i kursen ”Karl Marx and the Negro.” Det ledde till publiceringen av Black Reconstruction, enligt Paul Buhle den viktigaste Marxistiska litteraturen i Amerikansk historia. Det eftersom den placerade det trans-atlantiska slaveriet och emancipationen i kontexten av den framväxande världskapitalismen och imperialismen. Du Bois stannade kvar som redaktör för Crisis till och med 1934 då han blev ordförande för sociologiska fakulteten vid Clark Atalanta university. Han fortsatte vara aktiv inom NAACP och 1945 var han dess representant vid San Francisco konferensen där förutsättningarna för förenta nationerna diskuterades. Samma år satt han i presidiet vid den pan-afrikanska kongressen i Manchester.

Du Bois publicerade flera böcker om civilrätt bland annat The Philadelphia negro (1899) The souls of black Folks (1903), John Brown (1909) The gift of Black Folk (1924) Black reconstruction in America (1935) Dusk of Dawn (1940). Som tidigare medlem av socialistiska partiet började Dubois att utveckla en Marxistisk förklaringsmodell för relationen mellan de olika etniciteterna i Amerika.

Du Bois stödde Henry Wallace i presidentvalet 1948. I senatsvalet 1950 kandiderade Du Bois för det progressiva partiet dock utan framgång.
Du Bois var en av många offer för MacCarthy eran under 1950-talet. Han anklagades för att vara Sovjetisk spion och trots att han friades från samtliga åtalspunkter nekades han pass fram till 1958.För att verkligen visa att han inte fruktade repressalier för sitt samhällsengagemang valde han tre år efter att han fått tillbaka sitt pass att ansluta sig till kommunistiska partiet. Han motiverade sitt beslut på följande vis:
Capitalism cannot reform itself. Communism – the effort to give all men what they need and to ask of each the best they can contribute – this is the only way of human life.”
När Du Bois var 91 år migrerade han till Ghana där han blev medborgare Den 27 augusti 1963 avled han till följd av sin höga ålder. Han hedrades med en statsbegravning.

William Du Bois vigde sitt liv åt social kamp,han tog aldrig avstånd från sin kamp för Afroamerikaners frigörelse och ett slut på segregationen, Under 1960-talet var det dags för en ny generation afro-amerikanska befrielserörelser att ta vid. Denna generation såg dock inte kunskap och studier som den huvudsakliga vägen ut ur förtrycket, Deras retorik var hårdare och de visade sig vara än mer kompromisslösa i sitt motstånd mot rasism och förtryck.

Annonser

En kommentar Lägg till

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s