Hegemonibegreppet del:3 Intellektuellas roll i samhället och frågan om media.

Här följer en mycket kortfattad sammanfattning av Gramscis syn på Intellektuellas roll I samhället samt kommunikationsfrågan. Håll till godo! De intellektuellas roll I samhället. Genom historien har intellektuella i egenskap av sin tidsandas fångar formulerat ideologier. Ideologier som lämnat sitt historiska avtryck och format sentida samhällen. Varje klass har skapat sina egna grupper av intellektuella. Därför är det fundamentalt att arbetarklassen/prekariatet om den skall lyckas skapa en dominant hegemoni måste skapa sin egen intelligentia, denna behöver inte nödvändigtvis vara enkom en ideologiskapande sådan, även ett kulturellt avantgarde kommer att bidra till en för arbetarklassen fördelaktig diskurs. “ Utifrån hur samhället utvecklas kommer olika grupper av individer att behövas för att utföra särskilda uppgifter. Gramsci ansåg att även om varje uppgift kräver sitt mått av intellektuell och kreativ förmåga, kommer visa individer att vara tvungna att utföra uppgifter eller uppfylla visa funktioner som är främst teoretiska. (…) I den politiska sfären, kommer varje klass, som existerar I sig själv som ett resultat av hur ekonomin praktiseras och organiseras. Att generera ett behov av intellektuella som både representerar sin respektive klas intressen, samt utvecklar dess teoretiska ramverk.” Ransome, (1992) Gramsci och kommunikationsfrågan Utifrån ett Gramscianskt perspektiv tolkas massmedia som ett instrument för att sprida och reifiera den dominant hegemonin. Detta sagt finns det teoretiskt inget hinder för att media kan användas av de som vill sprida en konkurrerande hegemoni. “popkultur och massmedia reflekterar produktionen, reproduktionen och transformationen av hegemonin genom de av civilsamhällets intuitioner som står för kulturproduktion och formandet av konsumtionsmönster. Hegemoni skapas och verkar genom ideologi och kulturproducerande intuitioner som är karaktäristiska för moderna liberal-demokratiska kapitalistiska samhällen. Dessa instutioner innefattar, utbildningsväsen, familjen, kyrkan, massmedia och popkultur etc”Strianti (1995) Olika författare exempelvis Foucault och Althauser samt post-moderna feministiska teoretiker har tagit till sig Gramscis tankar kring den dominanta diskursen, de har omtolkat och föreslagit det som en passande förklaringsmodell rörande vår kultur, konstruktionen av våra åsikter och vårt individuella atomiserade identitetsskapande samt slutligen vår syn på mellanmänskliga relationer. Allt ovanstående är färgat och influerat av den dominanta diskursen, I Vanligt tal benämnt som sunt förnuft. Vi här på uppgång och fall ansluter oss till den metapolitiska tradition som I Gramscis skugga anser att konstruktionen av alternativa medier och skapandet av en konkurrerande hegemoni kommer att kunna använda etablerad media som ett upprorets verktyg. Inte sen i ett abstrakt framtiden utan här och nu.

Annonser

3 kommentarer Lägg till

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s